För 10 år sedan föddes den här lilla söta tjejen och jag måste säga att det känns som det var i förrgår.
Vem tar tiden för oss ?
Det var ju inte länge sedan hon var en pytteliten bebis.
Jag kommer ihåg att hon var på sitt första kalas när hon bara var ett par dagar gammal, morfar fyllde år och den känslan när jag satt med henne i knät första gången går inte att beskriva. Den måste upplevas för att man ska kunna förstå den.
Nu är hon inte så liten längre, ja tiden går...
Sån duktig tjej och storasyster.
Vi var där på gofika i dag och mamman i huset är en hejare på att baka.
Det blev nybakade saffransbullar, jättegoda och en massa annat gott.
För att inte tala om tårtan, ett riktigt konstvek hade hon gjort.
Så fin med lakrids rosor och blommor.
Polen var tillstängd så det blev inget bad....
Kanske lika bra det, men härligt väder har det varit i dag med sol.
Det blev till och med en tur till pulkabacken tillsammans med kusinerna.
Nu har resväskorna kommit fram igen för nu ska det snart packas för en resa söderut.
Men först ska barn och barnbarn komma hit och äta mat i morron ef.
Vi måste ju ha lite kramkalas när vi ska vara ifrån dom en hel vecka och så ska vi fira far här i huset också.
Klart ni måste ha kramkalas innan resan, och vad tiden går fort. Liten blir Värkligen stor så snabbt. Vart tar tiden vögen?
Jättefin tårta. Tjusig på nåt sätt.
Stor kram vännen!