Vi har varit på camping i dag, fast inte på en camping...
Husvagnen står på firman där gubben min jobbar.
Mathias och barnen skulle upp dit och fixa med fyrhjulingen.
Så jag tog med lite fika dit och det var uppskattat och mysigt att fika där.
Det går ju bra att campa men ändå inte campa så att säga.
Kul att träffa dom och ha lite kramkalas.
Dom ville så gärna följa med ut på en tur i sommar och visst ska vi försöka med det.
Vi kan nog inte ta med alla fyra på samma gång, det blir trångt.
Men två i taget funkar ju utmärkt.
Kramkalas hade vi en kväll i veckan också.
Det var öppet hus i Gunnebo där Fanny och Leia går.
Så dom undrade om vi ville följa med och visst är det kul att se vad dom gjort i skolan.
Tiden går så fort jag tar ju vara på varje minut av den.
Jag har känt mig lite "låg" i helgen och jag vet ju att det kommer vara så ett tag.
Det går upp och ner, sorgen har ju olika faser.
Det är bara att aceptera det och framför allt låta det ta sin tid.
Men jag tankar energi hos barn och barnbarn så ofta jag kan.
För där finns det mycket till mormor/farmor att få.
En lugn tv-kväll med ett glas cider och lite gott att äta blir det här.
Jag lade in ett golv på balkongen en kväll i veckan.
Vi är ju inte där så mycket på sommaren men ibland så...
Ha en skön lördagskväll.
Man måste få sörja och det i sin egen takt och på sitt eget vis.
Kram
/P